Jag väntar.
Svaret kan komma idag, imorgon. Eller på måndag.
Jag vill veta men ändå inte.
Antingen är det kvar. Och så kommer det inte kunna bli bättre.
Skulle kunna gå på antobiotika tills jag i princip blir immun mot det. Men sen är det kört.
Så om det är ett positivt svar. Fuck it.
Aja.
Det löser sig nog.
På ett eller annat sätt är det över inom 2 månader.
För om det inte löser sig så hade jag inte så mycket tid kvar.
Uppmuntrande.
"Det är ju inte på dödligt allvar eller hur? hehehe"
Vilken idiot. Respektlösa jävel

Varför ska man överreagera över saker man redan vet?
Känner mig så löjlig så jag sitter här och skrattar åt mig själv och mina tankar.
Känslor är ett underhållande fenomen.
Det går över med tiden är en betryggande fras.
Men har jag tid?
Haha.
Och jag som inte ens är inskriven på donationslisterna.

Aja, fuck it.